Stallet

Idag följde jag med Tessan till stallet. Riktig lervälling i hagarna tyvärr, men det är i stort sett likadant överallt just nu.
Mojje bara växer och växer. Det märks när jag inte ser honom varje dag.
Han är så duktig och gör framsteg hela tiden.
Jaspis hon är min goshäst. Om jag ska borsta henne då blänger hon på mig precis som att vad håller du på med. Nej hon vill att hon och jag ska kela istället. Hon böjer ner huvudet lite och sen ska jag klia henne mellan ögonen och på halsen. Då njuter hon.

Häromdagen var Emilia med till stallet. Hon är helgalen i hästarna och älskar att rida. Blir nog att inhandla lite ridkläder till henne när hon snart fyller 3 år.
Hon fick den äran att mocka i lilla Puttes box. Borsta honom tyckte hon också om.
Mamma Linda och pappa Fredrik får nog inhandla en liten ponny till sin dotter hehehe. Kanske även lilla Elin när hon blir större vill rida men nu tycker hon bäst om att titta på hästarna och försöka låta som de gör.

Ledig dag i morgon. Linda ska ut i skogen med Nikki medans jag tar hand om tjejerna. På em ska jag hämta Eddie på frita och My på dagis.
Lite annat kanske jag hinner med också, men det återstår att se.






Full fart

Tack Nettan och Marie för trevligt sällskap igår. Extra tack till Nettan för gott kaffe med tillbehör.

Då var det lördag igen.
Veckodagarna bara rinner iväg känns det som.

På fm var vi och handlade och sen iväg och hälsade på hos de yngsta barnbarnen som är sjuka.
Emilia och Elin blev jätteglada när mormor och morfar kom.
Varsin liten chokladbit hade vi med. Gissa om de var fina i ansiktet och händerna efter det godiset :)

När vi kom hem kom de andra två barnbarnen och hälsade på.
Eddie var snabbast till ringklockan. My blev ledsen så då fick jag stänga dörren och vänta tills hon ringde på.
Då såg hon jätteglad ut och ropade -Hej farmor!

Eddie hade fått (en för honom intressant) tidning som han satt och läste vid fikabordet. Han valde tidning i stället för lördagsgodis. My satt och smaskade på sitt lördagsgodis och pratade och pratade.
Att se lilla My när hon pratar på är som att se Lotta på Bråkmakargatan. hehehe hon är en liten kopia av henne både i sättet och utseendet.

Taccos blev det till middag vilket Tessan hade bestämt. Tror tjejerna blev ganska mätta.

Ja, då är den här lördagen snart slut. Jag är rejält trött men lite energi har jag kvar.
Det blir en stund framför TVn tillsammans med min stickning.
Tänk om "gubben" kunde fixa lite kaffe och bjuda på framför TVn.

I morgon är en ny dag och då ska jag banne mig försöka putsa köksfönstren, även ta fram alla pelargonier från garaget och plantera om dem så de får lite fart tills de ska sättas ut.


Våga erkänna


Jag blir så irriterad när jag hör skryt om hur duktig du är.
Du verkar kunna allt mellan himmel och jord.
Finns det någon mer perfekt människa än just du?


Förmodligen är jag inte ensam om att bli irriterad över sådana människors skryt.

Ibland tycker jag synd om de människorna. De har säkert jättejobbigt på olika sätt.

Våga istället erkänna för andra att du har dina fel och brister precis som vi andra.
Du behöver inte skryta och hitta på lögner för att andra ska se dig.

När  du berättar hur duktig du är och vad du kan osv, så bevisar det istället att du kan egentligen ingenting av det du skryter om.

Det finns alltid mer att lära sig, du blir med andra ord aldrig fullärd.
Våga ta emot kritik och hantera den på rätt sätt, vilket innebär att du ska fundera över varför du fått kritik, vad du gjort för fel, hur kan du göra för att det ska bli annorlunda nästa gång osv osv.

Ja, det är många tankar som rör sig i huvudet ibland och det är skönt att skriva ner det.

Idag ska Marie och jag till Nettan och fika och förhoppningsvis en alltid lika trevlig pratstund.
Sen ska jag hem och ta itu med lite städning. Ett alltför stort hus som behöver städas. Orkar faktiskt inte för ryggen att städa hela huset på en och samma dag, så det blir att dela upp det på hela helgen ist.

Bilen ska tankas idag. Igår kostade bensinen 11.34/l. Hoppas verkligen att priset inte gått upp tills jag kommer och tankar.







 



Poison med A.C


Framsteg

Framsteg är omöjligt utan förändringar; och de som inte kan förändra sina tankar och åsikter kan inte ändra någonting.

Hundträning

Morgonfodring i stallet.
Vi hann precis släppa ut alla hästar i hagarna innan gänget kom med sina hundar.
Ridhuset är bokat hela helgen för träning med skyddshundar.
Jösses vilka fina hundar, en och annan valp också.
Jag älskar schäfrar, det är bara så. Det är hund det :)
Nikita var med i stallet. Hon fick hoppa in i bilen när hundgänget kom.
Hon satt så snällt där och kollade på alla bilar med hundar i som skällde för fullt.
Inte ett ljud sa hon. Huvudet på sne bara och lyssnade.
Undrar om vi kanske skulle träna henne i skydd för att senare tävla i det?
Njae, jag tror hon passar bättre för spår, för hon är enormt duktig på att spåra.


Riktigt irriterad

Ja, vad ska man säga....det är riktigt irriterande det här
Att påpeka några saker, få ett vresigt svar typ JAG VET INTE...eller ngt annat vresigt svar.
Då är det lika bra att hålla tyst.
Kanske är det meningen att jag alltid ska vara tyst, inte påpeka eller tjata om saker som borde göras.
Kanske jag ska vara den där hemhjälpen, samtidigt som jag även jobbar utanför hemmet.
Jag börjar fundera över hur jag ska tackla allt det här.
Ska jag vara tyst och se om det vänder eller ska jag fortsätta påpeka om olika saker?

Nej, jag tror inte jag ska fortsätta påpeka.
Jag ska hålla tyst om det som borde göras ist.
Lika bra att jag jobbar med allt själv.
Jag finns ju här och jag gör så gärna allt själv för då vet jag att det blir gjort och HUR det blir gjort.

Ligger efter i tidsschemat idag så det blir nog en jädrans sen kväll innan jag gjort allt som jag planerat för den här dagen.
Ja, jag är en planeringsmänniska, annars fungerar det inte. Jag har nog alltid varit det och kommer alltid att så förbli.

En fikapaus från allt ska jag iaf kosta på mig snart.
Måste ju andas emellanåt.

Ohhhh....det finns hur mkt som helst jag vill skriva ner men allt är inte ämnat för alla att läsa. Vissa saker behåller jag i min egen lilla "databank".

YES...nu är kaffet redo att serveras....ja, just det, serveras. det är inte bara jag som ska fika....det finns en till som vill ha kaffe.

Trist :)

Usch idag är det verkligen trist väder.
Just nu är det lite snöblandat regn som kommer dalande ner på marken.
Jag som hade hoppats på lite sol.

Vovsingen verkar väldigt trött idag, kanske pga vädret.
Katten sover på skrivbordet. Haha hon snarkar.



En liten retsticka

I måndags hämtade jag Eddie på frita och My på dagis.
Jimmy hade glömt att säga att farmor skulle hämta på frita och dagis. Tur att  personalen känner mig.
My hade pratat hela dagen om att farmor skulle hämta henne, men hennes dagisfröken hade ju inte fått besked så hon trodde inte på My.
När sen jag kom så ropade My: Titta farmor kommer. Jaha då hade lilla My rätt iaf sa dagisfröken och log.
Väl hemma så satt Eddie och byggde lego. My ställer sig framför honom med armarna i kors och säger med en riktigt retfull röst:
-Eddie varför gråter du?
-Jag gråter inte, svarade han.
-Jo, det gör du, sa lille retstickan. Sen tillade hon med en ännu mer retfull röst: Längtar du efter mamma?
-NEJ, jag gråter inte och jag längtar inte efter mamma så det så, svarade Eddie.
-Jo, det vet jag att du gör, kom det från retstickan. Men sen tänkte hon lite och sa:
-Jag längtar faktiskt efter både mamma och pappa så det så.
-Lägg av nu My och skärp dig, fick hon till svar.

Efter några timmar kom så äntligen pappa och hämtade barnen.

Det är inte lätt alla gånger att heta Eddie och vara snart 8 år och ha en lillasyster vid namn My som bara är snart 4 år och dessutom en riktig liten retsticka som även hittar på sånger där hon sjunger om Eddie. Gissa om han blir arg emellanåt.

I morgon torsdag är sista arbetsdagen utanför hemmet för den här veckan. Övriga dagar ska jag jobba hemma. Har ett riktigt utmanande jobb att försöka bli klar med nu i helgen. Återstår att se om jag hinner och orkar.

See you

Farmor :)

Kommer ihåg när Eddie fick följa med mig i bilen till stallet.
Han var väl ca 4-5 år och hade precis börjat läsa vägskyltarna.
Vi passerade en skylt det stod 50 på. Då frågade han:
"Farmor hur fort får man köra när det står 50 på skylten?"
Jag svarade att då får man köra så fort som jag kör nu.
Sen kom nästa skylt där det stod 70.Då kom nästa fråga från Eddie:
"Farmor hur fort får man köra när det står 70 då?"
Jag svarade att då får man köra så här fort och gasade lite.
Sen kom nästa skylt där det stor 90.
Då sa jag till Eddie att nu står det 90 och då får man köra så här fort och gasade på igen.
Jaha sa Eddie. Sen pratade vi inte mer om skyltarna.
Några dagar senare åkte han med sin mamma i bilen till Linköping.
Då säger han till mamma.
Min farmor kör för fort det har jag räknat ut.
Hahaha det är mitt goa barnbarn Eddie det.
Nu är han snart 8 år och tror inte han minns den där dagen vi var ute och åkte.

RSS 2.0