TV-serie


Jag hade kanske för stora förhoppningar om den nya TV-serien Flashforward.
"Tyvärr" missade vi första avsnittet, men spelade in och tittade på avsnitt 2.
Blev enormt besviken. Det var inte alls som jag hade förväntat mig.
Serien har fått bra kritik har jag läst.

Vad är det då som är så himla bra med den?
Ingenting tycker iaf jag.

Segt och tungt. Det var som en seg brittisk deckare.
Nej, jag kommer inte att se några fler avsnitt av det.
Min äkta hälft tyckte det var bra, men å andra sidan älskar han ju att se på sega deckare.
Tänk bara på alla de svenska sega, tunga deckarna. Ofattbart att folk vill slösa tid på att titta på dom.

Nej, sånt vill jag inte ha i det här huset.
Jag är stark motståndare till ALLA serier och filmer där det förekommer våld, mord, mm mm.
Den som gör såna filmer/serier är enligt mig inte riktigt frisk i sin hjärna.
Vi matas varje dag via nyhetskanalerna om våld, mord, misshandel mm.
Vi behöver inte se filmer/serier som "sjuka" människor har fantiserat fram.

Nu handlade inte den nya serien om våld/mord, men nej, den var för seg och tung. Inget att ha med andra ord.

Skillnad med dokumentärer. Det kan många gånger vara intressant.

Ja, så är det lördag kväll och jag hade hoppats på att TV skulle sända ngn bra film.
Men nej då. Jag är kanske kräsen. Vi har många kanaler, men ingen kanal sänder ngt som faller mig i smaken.
Det är bara kriminaldrama, deckare, löjliga svenska singing bee eller vad det heter.

Visst, jag kan sätta mig vid den andra TVn vi har och kolla på en bra DVD-film, men den är ju i princip i samma rum som den andra TVn och då slutar det med att vi båda höjer ljudet på varsin TV för att vi hör varandras.
Lite irriterande faktiskt.

Det blir nog som vanligt för mig en lördagkväll: Sitta här vid datan medans han sitter och ser kriminaldrama.
Blää.....vad irriterad jag känner mig just nu!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0